{"id":767,"date":"2023-05-21T11:54:37","date_gmt":"2023-05-21T11:54:37","guid":{"rendered":"http:\/\/biohackingcollective.com\/?p=767"},"modified":"2023-05-21T11:54:41","modified_gmt":"2023-05-21T11:54:41","slug":"hur-du-hojer-ett-lagt-testosteron-manlig-halsa-i-en-modern-varld","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/biohackingcollective.com\/?p=767","title":{"rendered":"Hur du h\u00f6jer ett l\u00e5gt testosteron &#8211; Manlig h\u00e4lsa i en modern v\u00e4rld"},"content":{"rendered":"\n<p>N\u00e4r vi pratar om testosteron s\u00e5 associeras det ofta till aggression och stora muskler. Det handlar dock om biverkningar av att ta testosteron i stora doser. I verkligheten \u00e4r det oftast tv\u00e4rtom. En av de stora epidemierna idag \u00e4r att m\u00e4n har f\u00f6r l\u00e5gt testosteron. Men \u00e4ven hos kvinnor \u00e4r ett l\u00e5gt testosteron vanligt och problematiskt. L\u00e5gt testosteron leder till bristande sj\u00e4lvf\u00f6rtroende, l\u00e5g sexlust, erektil dysfunktion, tr\u00f6tthet, irritation, emotionell instabilitet, depression, \u00f6vervikt och nedsatt reproduktionsf\u00f6rm\u00e5ga. Men det finns b\u00e5de livsstilsfaktorer och kosttillskott som kan hj\u00e4lpa dig att h\u00f6ja och normalisera ditt testosteron. <\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p>Denna artikel kommer ta upp manlig h\u00e4lsa, testosteron och manlig fertilitet som en mark\u00f6r p\u00e5 generell h\u00e4lsa. Och konkreta tips p\u00e5 vad man kan g\u00f6ra f\u00f6r att normalisera sitt testosteron. <\/p>\n\n\n\n<p>Det har i ett flertal studier genom \u00e5ren visat sig att den manliga reproduktionsf\u00f6rm\u00e5gan sjunker kraftigt. I Europa sjunker spermiekoncentrationen enligt vissa studier med ca 1,5% per \u00e5r medan i USA med n\u00e4stan 3% per \u00e5r och det finns studier som visar p\u00e5 ett femtioprocentigt tapp \u00f6ver tv\u00e5 generationer. Den h\u00e4r forskningen \u00e4r alarmerande och om det forts\u00e4tter s\u00e5 h\u00e4r finns det stor risk att kommer det sluta i katastrof och det enda s\u00e4ttet vi kommer kunna skaffa barn p\u00e5 kommer ske p\u00e5 konstgjord v\u00e4g eller genom st\u00f6djande medicinska behandlingar.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/4health.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/Bild2-manlig-halsa-800x507.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-34653\"\/><\/figure>\n\n\n\n<p>Men f\u00f6r att kunna ge oss in i problemet med sjunkande testosteron och spermieniv\u00e5er hos dagens m\u00e4n s\u00e5 b\u00f6r vi f\u00f6rst g\u00e5 igenom hur det manliga hormonsystemet funkar.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\"><strong>Hpta-axeln (Hypotalamus-hypofys-testikel-axeln) och hur testosteron i kroppen regleras<\/strong><\/h2>\n\n\n\n<p>St\u00f6rsta delen av testosteronet hos m\u00e4n produceras i testiklarnas leydigceller. En liten del produceras i binjurarna. HPTA axeln \u00e4r sen s.k. feedback loop d\u00e4r hypotalamus k\u00e4nner hur h\u00f6gt testosteronet \u00e4r i testiklarna. Om det \u00e4r f\u00f6r l\u00e5gt s\u00e5 s\u00e4nds GNRH (Gonadotropin releasing hormone) till hypofysen, som d\u00e5 s\u00e4nder ut LH (lutenising hormone) och FSH (Follicle stimulating hormone )till testiklarna. Detta s\u00e4nder en signal till testiklarna att producera spermier och testosteron.<\/p>\n\n\n\n<p>Detta system \u00e4r mycket k\u00e4nsligt f\u00f6r olika stressfaktorer. Och det \u00e4r \u00e4ven s\u00e5 att eftersom m\u00e5nga av v\u00e5ra hormoner \u00e4r tillverkade av kolesterol, s\u00e5 om vi tex \u00e4r stressade s\u00e5 kommer produktionen av kortisol (stresshormon) t\u00e4vla om kolesterolet f\u00f6r att producera testosteron.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\"><strong>Fritt vs bundet testosteron<\/strong><\/h5>\n\n\n\n<p>Testosteron kan vara i fri eller bunden form. N\u00e4r den \u00e4r i bunden form \u00e4r den bunden till albumin eller till SHBG (Sex hormon bindande globulin). N\u00e4r testosteronet \u00e4r i bunden form s\u00e5 \u00e4r det oanv\u00e4ndbart f\u00f6r androgenreceptorerna i kroppen. Dessa receptorer \u00e4r de receptorer som ger oss de manliga egenskaperna s\u00e5som sk\u00e4ggv\u00e4xt och st\u00f6rre muskler samt spermieproduktion. Vi vill med andra ord ha en st\u00f6rre m\u00e4ngd fritt biotillg\u00e4ngligt testosteron som \u00e4r anv\u00e4ndbart f\u00f6r oss.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\"><strong>Aromatisering<\/strong><\/h5>\n\n\n\n<p>Testosteron kan i kroppen omvandlas till \u00f6strogen. Detta sker s\u00e4rskilt om testosteronet n\u00e5r v\u00e4ldigt h\u00f6ga niv\u00e5er. Men kan \u00e4ven ske om man har h\u00f6ga m\u00e4ngder bukfett. Bukfett uts\u00f6ndrar n\u00e4mligen ett enzym som hj\u00e4lper till med denna process som kallas aromatas.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/4health.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/Bild3-manlig-halsa.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-34654\" width=\"571\" height=\"518\"\/><\/figure>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\"><strong>Saker vi b\u00f6r akta oss f\u00f6r och orsaker till situationen<\/strong><\/h2>\n\n\n\n<p>Vad \u00e4r nu orsaken till den fallande trenden f\u00f6r fertilitet och testosteronniv\u00e5er hos dagens m\u00e4n? I texten nedan s\u00e5 listar jag livsstilsfaktorer samt de kemikalier som misst\u00e4nks vara de bakomliggande orsakerna.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\"><strong>Ett flertal livsstilsfaktorer ing\u00e5r bland orsakerna, s\u00e5som<\/strong>:<\/h5>\n\n\n\n<ul><li>D\u00e5lig kosth\u00e5llning dvs inflammatorisk kost samt brist p\u00e5 viktiga n\u00e4rings\u00e4mnen.<\/li><li>Konsumtion av d\u00e5liga fetter, kom ih\u00e5g testosteron produceras av kolesterol.<\/li><li>\u00d6vervikt, kroppsfett \u00e4r d\u00e5ligt. Det har visat sig att mycket kroppsfett \u00f6kar \u00f6strogen och s\u00e4nker testosteron hos m\u00e4n.<\/li><li>Brist p\u00e5 r\u00f6relse eller fel typ av r\u00f6relse. H\u00e4r verkar styrketr\u00e4ning och intervalltr\u00e4ning vara det som ger b\u00e4st resultat p\u00e5 v\u00e5ra testosteronniv\u00e5er. Att tr\u00e4na f\u00f6r l\u00e4nge \u00f6kar stress p\u00e5 kroppen och stress ger l\u00e4gre testosteron. <\/li><li>Stress producerar kortisol och kortisol g\u00f6r indirekt att testosteronproduktion g\u00e5r ner.<\/li><li>S\u00f6mnbrist. D\u00e5lig s\u00f6mn p\u00e5verkar v\u00e5r h\u00e4lsa p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. H\u00e4r finns det studier som visar att en timmes extra s\u00f6mn kan inneb\u00e4ra en 20% \u00f6kning av testosteron.<\/li><li>&nbsp;Alkoholkonsumtion. Alkohol p\u00e5verkar testosteronproduktionen negativt. Redan 30 min efter att man druckit s\u00e5 kan man se att koncentrationen av testosteron g\u00e5r ner.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\"><strong>Men \u00e4ven gifter och andra \u00e4mnen orsakar fallande testosteron och fertilitet<\/strong>: <\/h5>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image size-large\"><figure class=\"alignright is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/4health.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2022\/07\/Bild4-manlig-halsa.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-34655\" width=\"206\" height=\"156\"\/><\/figure><\/div>\n\n\n\n<ul><li>PFAS Teflon, Gore Tex, Scotch guard. Perflourerade \u00e4mnen finns i m\u00e5nga saker. Undvik nonstick-pannor, kl\u00e4der med ytbehandling och annat som \u00e4r ytbehandlat med dessa \u00e4mnen. Denna typ av \u00e4mnen \u00e4r v\u00e4ldigt sv\u00e5rnedbrytbara och kan tom finnas i v\u00e5rt dricksvatten. (L\u00e4s mer om PFAS i tidigare inl\u00e4gg: <a href=\"https:\/\/4health.se\/?s=pFAS\">https:\/\/4health.se\/?s=pFAS<\/a>)<\/li><li>Flamskyddsmedel, bromerade \u00e4mnen p\u00e5verkar sk\u00f6ldk\u00f6rtel och \u00e4ven v\u00e5ra testosteron niv\u00e5er. Finns i leksaker, madrasser mattor mm (L\u00e4s mer om brom h\u00e4r: <a href=\"https:\/\/4health.se\/vi-behover-mer-jod\">https:\/\/4health.se\/vi-behover-mer-jod<\/a>)<\/li><li>Plastmjukg\u00f6rare det har pratats mycket om \u00e4r BPA, men \u00e4ven de andra bisfenolerna b\u00f6rjar nu anses som farliga. Bisfenol s\u00e4nker Gnrh ,LH och FSH (L\u00e4s mer om bisfenoler: <a href=\"https:\/\/4health.se\/?s=bisfenol\">https:\/\/4health.se\/?s=bisfenol<\/a>)<\/li><li>Ftalater \u00e4r ocks\u00e5 en mjukg\u00f6rare men anv\u00e4nds \u00e4ven i parfym och i bek\u00e4mpningsmedel. Det har visat sig att h\u00f6ga niv\u00e5er av ftalatmetaboliter i kroppen \u00e4r korrelerat med l\u00e4gre testosteron (<a href=\"https:\/\/4health.se\/?s=ftalat\">https:\/\/4health.se\/?s=ftalat<\/a>)<\/li><\/ul>\n\n\n\n<ul><li>Fyto\u00f6strogener<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Soja och kik\u00e4rtor \u00e4r exempel p\u00e5 livsmedel som inneh\u00e5ller \u00f6strogena \u00e4mnen naturligt. H\u00e4r finns det studier som visar att dessa livsmedel kan s\u00e4nka testosteronproduktionen, och det finns \u00e4ven studier som visar att inget h\u00e4nder, men jag hade vidtagit f\u00f6rsiktighet.<\/p>\n\n\n\n<ul><li>M\u00f6gelgifter<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Vissa m\u00f6gelgifter i tex byggnader, spannm\u00e5l eller kaffe har visat sig ha \u00f6strogena effekter som kan s\u00e4nka testosteron hos m\u00e4n. Mycket av v\u00e5r mat har visat sig inneh\u00e5lla m\u00f6gelgifter. S\u00e4rskilt spannm\u00e5l. I en studie d\u00e4r man tog 5000 prov av spannm\u00e5l fanns h\u00f6ga halter av m\u00f6gelgifter i ca 30% av proven.<\/p>\n\n\n\n<ul><li>EMF<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Elektromagnetisk str\u00e5lning eller EMF fr\u00e5n v\u00e5ra mobiltelefoner eller andra elektriska apparater har visat sig s\u00e4nka spermieproduktionen. H\u00e4r blir det viktigt att inte ha mobil i byxfickan eller att sitta och arbete med datorn i kn\u00e4t. \u00c4ven ditt WIFI kan vara skadligt. Se  till att din router st\u00e4nger av sig nattetid f\u00f6r att reducera exponering. (Ett mycket sp\u00e4nnande podcastavsnitt om EMF hittar du i 232: <a href=\"https:\/\/4health.se\/232-brian-hoyer-emf-hur-mobiltelefoner-mm-paverkar-din-halsa\">https:\/\/4health.se\/232-brian-hoyer-emf-hur-mobiltelefoner-mm-paverkar-din-halsa<\/a>)<\/p>\n\n\n\n<ul><li>Bek\u00e4mpningsmedel<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Bek\u00e4mpningsmedel har visat sig ha en stor p\u00e5verkan p\u00e5 testosteron och spermieproduktion genom att p\u00e5verka FSH- och LH-signalen. I 30 av de 37 vanligaste bek\u00e4mpningsmedlen har vi \u00e4mnen som p\u00e5verkar v\u00e5ra hormoner<\/p>\n\n\n\n<ul><li>Kemikalier i allm\u00e4nhet<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Vi vet otroligt lite om alla de kemikalier som anv\u00e4nds och vi vet \u00e4nnu mindre om vad som sker n\u00e4r de kombineras (L\u00e4s mer om cocktaileffekten <a href=\"https:\/\/4health.se\/?s=cocktaileffekten\">https:\/\/4health.se\/?s=cocktaileffekten<\/a>)  H\u00e4r skulle jag vara s\u00e5 f\u00f6rsiktig som m\u00f6jligt och verkligen f\u00f6r\u00f6ka reducera min exponering i st\u00f6rsta m\u00f6jliga m\u00e5n.<\/p>\n\n\n\n<ul><li>Sk\u00f6nhetsprodukter<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>H\u00e4r har vi en hel cocktail med kemikalier s\u00e5som ftalater, mikroplaster och parabener. Deodoranter med aluminium har visat sig kunna bidra till att s\u00e4nka ditt testosteron och t\u00e4nk p\u00e5 att allt som inneh\u00e5ller lukt med st\u00f6rsta sannolikhet har en p\u00e5verkan p\u00e5 ditt reproduktiva system.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\"><strong>L\u00f6sningar livsstil<\/strong><\/h5>\n\n\n\n<p>De f\u00f6rsta livsstilsf\u00f6r\u00e4ndringarna f\u00f6r \u00f6kade testosteron niv\u00e5er \u00e4r relativt enkla. Det handlar om att f\u00f6rs\u00f6ka undvika s\u00e5 mycket giftexponering som m\u00f6jligt.<\/p>\n\n\n\n<ul><li>\u00c4t <strong>ekologiskt<\/strong> i s\u00e5 stor utstr\u00e4ckning som m\u00f6jligt. Det finns dock vissa ekologiska livsmedel som kan inneh\u00e5lla mer m\u00f6gelgifter \u00e4n konventionella. Reducera d\u00e4rf\u00f6r din spannm\u00e5lskonsumtion som \u00e4r en stor k\u00e4lla till m\u00f6gelgifter.<\/li><li>\u00c4t nyttiga <strong>m\u00e4ttade fetter<\/strong> s\u00e5som talg, sm\u00f6r och kokosolja (Kom ih\u00e5g alla steroidhormoner tillverkas av kolesterol).<\/li><li><strong>Plastbanta<\/strong>. Rensa ditt k\u00f6k och undvik all plast, framf\u00f6r allt i kontakt med varm mat (mer i podcastavsnitt 108: <a href=\"https:\/\/4health.se\/108-gifterna-i-din-vardag-\u2013-sa-undviker-du-dem-och-17-satt-att-plastbanta\">https:\/\/4health.se\/108-gifterna-i-din-vardag-\u2013-sa-undviker-du-dem-och-17-satt-att-plastbanta<\/a>)<\/li><li><strong>Undvik sk\u00f6nhetsprodukter<\/strong> i st\u00f6rsta m\u00f6jliga m\u00e5n. Anv\u00e4nd salt-deodorant eller ett ekologiskt alternativ (mer i podcastavsnitt 170: <a href=\"https:\/\/4health.se\/170-sara-johansson-naturlig-hud-harvard-sa-rensar-du-i-ditt-badrumsskap\">https:\/\/4health.se\/170-sara-johansson-naturlig-hud-harvard-sa-rensar-du-i-ditt-badrumsskap<\/a>)<\/li><li><strong>Undvik syntetiska kl\u00e4der<\/strong>, s\u00e4rskilt underkl\u00e4der b\u00f6r vara i bomull<\/li><li><strong>Varva ner.<\/strong> Stressa s\u00e5 lite du kan. Hitta andnings\u00f6vningar, meditation eller en annan teknik som g\u00f6r dig n\u00e4rvarande.<\/li><li><strong>Tr\u00e4na<\/strong>. R\u00f6r dig regelbundet. Tr\u00e4ning \u00e4r fantastiskt f\u00f6r v\u00e5rt hormonsystem. Fokusera p\u00e5 korta intensiva pass, och om du k\u00f6r styrketr\u00e4ning s\u00e5 k\u00f6r tungt. Bentr\u00e4ning \u00e4r v\u00e4ldigt viktigt d\u00e5 du har mycket androgenreceptorer i benen.<\/li><li><strong>Periodisk fasta<\/strong> kan vara bra f\u00f6r ditt testosteron. Ditt testosteron \u00e4r h\u00f6gst p\u00e5 morgonen och n\u00e4r du \u00e4ter s\u00e5 fris\u00e4tts insulin, detta kommer s\u00e4nka ditt testosteron. Genom att fasta en stund s\u00e5 bevarar du en period med h\u00f6gre testosteron i kroppen.<\/li><li><strong>Bastu<\/strong> \u00e4r ett s\u00e4tt att s\u00e4nka dina kortisolniv\u00e5er. Och minskat kortisol kan hj\u00e4lpa till att h\u00e5lla testosteronet h\u00f6gre. Att svettas kan \u00e4ven hj\u00e4lpa till med att frig\u00f6ra gifter ur kroppen. Bastu tr\u00e4nar ocks\u00e5 ditt hj\u00e4rta och k\u00e4rlsystem vilket&nbsp; kan ge indirekta effekter p\u00e5 dina hormoner i l\u00e4ngden.<\/li><li><strong>Kyla<\/strong>. Att bada isbad eller att anv\u00e4nda ett ispack p\u00e5 testiklarna \u00e4r n\u00e5got som blivit riktigt popul\u00e4rt f\u00f6r att \u00f6ka spermieproduktionen. Exponering f\u00f6r kyla tr\u00e4nar blodk\u00e4rlen d\u00e4r nere, ger dig en boost av dopamin och adrenalin. H\u00f6gre dopamin har visat sig vara korrelerat med h\u00f6gre testosteron.<\/li><li><strong>Filtrera ditt vatten<\/strong> eller ha koll p\u00e5 din vattenkvalitet. Det har visat sig att b\u00e5de sp\u00e5r av PFAS, l\u00e4kemedel och bisfenol kan finnas i ditt dricksvatten.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\"><strong>Kosttillskott<\/strong><\/h5>\n\n\n\n<p>Det finns massor av tillskott som kan hj\u00e4lpa dig att boosta ditt testosteron. Men i denna artikel tar jag bara upp de mest grundl\u00e4ggande. Det f\u00f6rsta som b\u00f6r g\u00f6ras innan man b\u00f6rjar med olika testosteronh\u00f6jande tillskott \u00e4r de rekommenderade livsstilsf\u00f6r\u00e4ndringarna samt dessa grundl\u00e4ggande tillskott.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Zink <\/strong>men ej f\u00f6r mycket, det g\u00e4ller att ha en bra zink till koppar ratio eftersom zink tr\u00e4nger undan koppar och f\u00f6r mycket zink kan ha motsatt effekt.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>B6<\/strong> \u00e4r direkt inblandat i testosteronproduktionen genom att den minskar prolaktin (som uts\u00f6ndras efter ejakulering) som s\u00e4nder en signal till hypotalamus att skicka ut GnrH som slutligen leder till \u00f6kad testosteronproduktion. B6 hj\u00e4lper \u00e4ven till att balansera \u00f6strogen och \u00e4r en byggsten f\u00f6r produktion av dopamin. H\u00f6gre dopamin \u00e4r ofta korrelerat med h\u00f6gre testosteron.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Folat<\/strong> , vid brist minskar cirkulerande testosteron och det verkar som att testosteron kan vara inblandat i regleringen av folatmetabolism.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Vit D <\/strong>som egentligen \u00e4r ett hormon, reglerar tillverkningen av testosteron och supplementering av vitamin D kan \u00f6ka b\u00e5de fritt och bundet testosteron i blodet.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Vit K <\/strong>beh\u00f6vs f\u00f6r ett enzym som heter cyp11a. Detta enzym \u00e4r inblandat i testosteronproduktion och brist p\u00e5 vit K leder till minskad produktion av testosteron.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Magnesium <\/strong>g\u00f6r testosteron mer biotillg\u00e4ngligt och h\u00f6jer m\u00e4ngden fritt testosteron i blodet (Lyssna g\u00e4rna p\u00e5 podcastavsnitten med Morley Robbins, b\u00f6rja med 218: <a href=\"https:\/\/4health.se\/218-morley-robbins-magnesium-mineralerna-i-din-kropp-1\">https:\/\/4health.se\/218-morley-robbins-magnesium-mineralerna-i-din-kropp-1<\/a>)<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Bor <\/strong>\u00f6kar m\u00e4ngden biotillg\u00e4ngligt testosteron genom att s\u00e4nka SHBG (Mer om bor <a href=\"https:\/\/4health.se\/bor-sparamnet-pa-allas-lappar\">https:\/\/4health.se\/bor-sparamnet-pa-allas-lappar<\/a>)<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Vit C <\/strong>\u00e4r en antioxidant som verkar skydda prostatan och spermaproduktionen genom att motverka oxidativ stress.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>L-Karnitin <\/strong>\u00f6kar dopamin och skyddar \u00e4ven mot minskning av testosteron efter fysisk stress. Karnitin verkar \u00e4ven kunna \u00f6ka antalet androgenreceptorer i kroppen allts\u00e5 g\u00f6ra din kropp k\u00e4nsligare mot testosteron. (Karnitin kan du l\u00e4sa mer om h\u00e4r <a href=\"https:\/\/4health.se\/?s=karnitin\">https:\/\/4health.se\/?s=karnitin<\/a> och lyssna g\u00e4rna p\u00e5 podcastavsnitten med Dr Marcus Gitterle, b\u00f6rja h\u00e4r: <a href=\"https:\/\/4health.se\/183-marcus-gitterle-growing-young-hur-du-stoppar-de-9-aldrandemekanismerna\">https:\/\/4health.se\/183-marcus-gitterle-growing-young-hur-du-stoppar-de-9-aldrandemekanismerna<\/a>)<\/p>\n\n\n\n<p>Hoppas ni fann artikeln intressant och h\u00f6r g\u00e4rna av er om ni har fr\u00e5gor <\/p>\n\n\n\n<p>p\u00e5 instagram: @biohackad <\/p>\n\n\n\n<p>K\u00e4llor:<\/p>\n\n\n\n<p>Testosteron och reproduktion<\/p>\n\n\n\n<ol type=\"1\"><li><a href=\"https:\/\/www.bmj.com\/content\/305\/6854\/609.short\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.bmj.com\/content\/305\/6854\/609.short<\/a><\/li><li><a href=\"https:\/\/pubmed.ncbi.nlm.nih.gov\/32168194\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/pubmed.ncbi.nlm.nih.gov\/32168194\/<\/a><\/li><li><a href=\"https:\/\/link.springer.com\/article\/10.1007\/s11356-020-11589-z\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/link.springer.com\/article\/10.1007\/s11356-020-11589-z<\/a><\/li><li><a href=\"https:\/\/journals.sagepub.com\/doi\/full\/10.1177\/0960327117703690\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/journals.sagepub.com\/doi\/full\/10.1177\/0960327117703690<\/a><\/li><li><a href=\"https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC4691969\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC4691969\/<\/a><\/li><li><a href=\"https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC6043754\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC6043754\/<\/a><\/li><li><a href=\"https:\/\/pubmed.ncbi.nlm.nih.gov\/26303086\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/pubmed.ncbi.nlm.nih.gov\/26303086\/<\/a><\/li><li><a href=\"https:\/\/academic.oup.com\/jcem\/article\/92\/2\/549\/2566787\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/academic.oup.com\/jcem\/article\/92\/2\/549\/2566787<\/a>&nbsp;   &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Binjurar<\/p>\n\n\n\n<ol><li><a href=\"https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/books\/NBK278929\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/books\/NBK278929\/<\/a><\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Bisfenol<\/p>\n\n\n\n<ol type=\"1\"><li><a href=\"https:\/\/rbej.biomedcentral.com\/articles\/10.1186\/s12958-018-0447-6\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/rbej.biomedcentral.com\/articles\/10.1186\/s12958-018-0447-6<\/a><\/li><li><a href=\"https:\/\/www.sciencedirect.com\/science\/article\/pii\/S0015028214023516\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.sciencedirect.com\/science\/article\/pii\/S0015028214023516<\/a><\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Ftalater ,flamskyddsmedel och perflourerade \u00e4mnen<\/p>\n\n\n\n<ol type=\"1\"><li><a href=\"https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC7067547\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC7067547\/<\/a><\/li><li><a href=\"https:\/\/greenally.se\/ftalater\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/greenally.se\/ftalater<\/a><\/li><li><a href=\"https:\/\/cfpub.epa.gov\/si\/si_public_record_report.cfm?dirEntryId=348940&amp;Lab=CCTE&amp;subject=Health%20Research&amp;showcriteria=0&amp;searchall=Endocrine%20Disruptors&amp;sortby=revisionDate\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/cfpub.epa.gov\/si\/si_public_record_report.cfm?dirEntryId=348940&amp;Lab=CCTE&amp;subject=Health%20Research&amp;showcriteria=0&amp;searchall=Endocrine%20Disruptors&amp;sortby=revisionDate<\/a><\/li><li><a href=\"https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC8038605\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC8038605\/<\/a><\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Alkohol<\/p>\n\n\n\n<ol type=\"1\"><li><a href=\"https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC6571549\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC6571549\/<\/a><\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Soja<\/p>\n\n\n\n<ol type=\"1\"><li><a href=\"https:\/\/pubmed.ncbi.nlm.nih.gov\/15735098\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/pubmed.ncbi.nlm.nih.gov\/15735098\/<\/a><\/li><li><a href=\"https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC4270274\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC4270274\/<\/a><\/li><li><a href=\"https:\/\/pubmed.ncbi.nlm.nih.gov\/11524239\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/pubmed.ncbi.nlm.nih.gov\/11524239\/<\/a><\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>M\u00f6gel<\/p>\n\n\n\n<ol><li><a href=\"https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC6784030\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC6784030\/<\/a><\/li><li><a href=\"https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC3968378\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC3968378\/<\/a><\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Emf<\/p>\n\n\n\n<ol><li><a href=\"https:\/\/www.sciencedirect.com\/science\/article\/pii\/S2305050015000044\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.sciencedirect.com\/science\/article\/pii\/S2305050015000044<\/a><\/li><li><a href=\"https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC8497974\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pmc\/articles\/PMC8497974\/<\/a><\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Bek\u00e4mpningsmedel<\/p>\n\n\n\n<ol><li><a href=\"https:\/\/www.sciencedirect.com\/science\/article\/pii\/S2305050015000305\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.sciencedirect.com\/science\/article\/pii\/S2305050015000305<\/a><\/li><li><a href=\"https:\/\/www.scientificamerican.com\/article\/pesticides-may-block-male-hormones\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.scientificamerican.com\/article\/pesticides-may-block-male-hormones\/<\/a><\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Sk\u00f6nhetsprodukter<\/p>\n\n\n\n<ol><li><a href=\"https:\/\/www.ajol.info\/index.php\/ajb\/article\/view\/137945\/127515\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.ajol.info\/index.php\/ajb\/article\/view\/137945\/127515<\/a><\/li><li><a href=\"https:\/\/www.menshealth.com\/health\/a19547802\/deodorant-health-risks-fragrance-chemicals-phthalates-styrene-0\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.menshealth.com\/health\/a19547802\/deodorant-health-risks-fragrance-chemicals-phthalates-styrene-0\/<\/a><\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Dopamin<\/p>\n\n\n\n<ol><li><a href=\"https:\/\/neuroendoimmune.wordpress.com\/2013\/11\/13\/dopamine-and-testosterone-two-important-pieces-of-the-neuroendocrine-puzzle\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/neuroendoimmune.wordpress.com\/2013\/11\/13\/dopamine-and-testosterone-two-important-pieces-of-the-neuroendocrine-puzzle\/<\/a><\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Vatten<\/p>\n\n\n\n<ol><li><a href=\"https:\/\/www.aktuellhallbarhet.se\/miljo\/vatten-och-hav\/eu-kommissionen-lagger-fram-ny-bevakningslista-for-hormonstorande-amnen-i-dricksvatten\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.aktuellhallbarhet.se\/miljo\/vatten-och-hav\/eu-kommissionen-lagger-fram-ny-bevakningslista-for-hormonstorande-amnen-i-dricksvatten\/<\/a><\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Bastu<\/p>\n\n\n\n<ol><li><a href=\"https:\/\/journals.sagepub.com\/doi\/10.1177\/15579883211008339\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/journals.sagepub.com\/doi\/10.1177\/15579883211008339<\/a><\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>Kyla<\/p>\n\n\n\n<ol><li><a href=\"https:\/\/link.springer.com\/article\/10.1007\/s004210050065\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/link.springer.com\/article\/10.1007\/s004210050065<\/a><\/li><\/ol>\n\n\n\n<p>&nbsp;Vitaminer<\/p>\n\n\n\n<ol><li><a href=\"https:\/\/www.spectracell.com\/blog\/posts\/bid-88027-nutrient-correlation-chart-on-testosterone\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">https:\/\/www.spectracell.com\/blog\/posts\/bid-88027-nutrient-correlation-chart-on-testosterone<\/a><\/li><\/ol>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>N\u00e4r vi pratar om testosteron s\u00e5 associeras det ofta till aggression och stora muskler. Det handlar dock om biverkningar av att ta testosteron i stora doser. I verkligheten \u00e4r det oftast tv\u00e4rtom. En av de stora epidemierna idag \u00e4r att m\u00e4n har f\u00f6r l\u00e5gt testosteron. Men \u00e4ven hos kvinnor \u00e4r ett l\u00e5gt testosteron vanligt och &hellip; <a href=\"https:\/\/biohackingcollective.com\/?p=767\" class=\"more-link\">Continue reading <span class=\"screen-reader-text\">Hur du h\u00f6jer ett l\u00e5gt testosteron &#8211; Manlig h\u00e4lsa i en modern v\u00e4rld<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"footnotes":"","_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p9ZoTF-cn","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/biohackingcollective.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/767"}],"collection":[{"href":"https:\/\/biohackingcollective.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/biohackingcollective.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/biohackingcollective.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/biohackingcollective.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=767"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/biohackingcollective.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/767\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":769,"href":"https:\/\/biohackingcollective.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/767\/revisions\/769"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/biohackingcollective.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=767"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/biohackingcollective.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=767"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/biohackingcollective.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=767"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}